Först av allt, luftringen. Gasringen kommer i direkt kontakt med den brännbara gasen med hög temperatur och högt tryck, och temperaturen är extremt hög under drift. Den brännbara gasen med hög temperatur och högt tryck kommer in i kolvringsspåret från gapet mellan cylinderväggen och kolven och möter motoroljan som kommer upp av kolvringens pumpande verkan, vilket kommer att få oljan att koka och stelna; dessutom, när motorn stannar, den sista insprutningen. Bränslet som sprutas in i förbränningskammaren förbränns inte, och under inverkan av kolvens kvarvarande höga temperatur kommer det också att koka och stelna, och så småningom kommer kolavlagringar att bildas och avsatt i kolvringsspåret. Detta är bildningsprincipen för gasring-kolavsättning. Endast i luftringen är motoroljan som tas upp av kolvringens pumpande verkan mycket liten, och det mesta är den kolavlagring som avsätts av den ofullständiga förbränningen av bensin. Det vill säga, de flesta av de kolavlagringar som avsätts på gasringen orsakas av bensin, och bensinens kvalitet och förbränningstillstånd påverkar direkt mängden och naturen av kolavlagringar.

Kolvringen rör sig hela tiden upp och ner i kolvringsspåret och cylindern är inte helt cirkulär. Kolven går fram och tillbaka i cylindern och kolvringen komprimeras och sträcks hela tiden. Kolavlagringar, som ständigt pressas, kan inte behållas, bara kolavlagringarna i bakgapet kan finnas kvar. Med andra ord, kolavlagringar finns bara kvar på ena sidan av luftringen, och det är omöjligt att låsa luftringen ihjäl, och det är omöjligt att få motorn att bränna olja. Samtidigt avsätts kolavlagringar i bakgapet, vilket objektivt minskar bakgapet, men kan stärka tätningen och minska pumpeffekten.